Ett antal överblivna träringar ska bli peacereflexer. Några av dem har virkats in med garn med rexflexgarn blandat, andra med vitt bomullsgarn som har kantats speciellt reflexgarn. Jag borde kanske tagit fotot i mörkret istället men då hade vissa av dem bara blivit runda reflexringar.
Nu fattas bara hänganordningen med stadig tråd, kanske mattvarp och säkerhetsnålar. Sedan ska de förpassas till lagret av färdigställda saker som bara växer och växer.
Den här månaden fattades det en dollar för att kunna administrera ett lån till, så vi valde att donera 15 dollar till Kiva. Det är ju tack vare dem vi kan göra det vi gör. Vi är förstås jätteglada att de finns och gör det så enkelt att göra skillnad i världen.
Nu önskar vi all nya låntagare lycka till!
Visserligen verkar ponchotrenden i stort sett vara över, men jag kunde inte låta bli att göra en restgarnsponcho i bomull. Restgarnsprojekten är alltid så roliga för att en aldrig vet hur det blir, men hittills tycker jag att de alltid blir vackra. Snart måste jag nog ge mig på en barnvagnsfilt av småsnuttar av bomullsgarner. Då kanske jag först måste sticka eller virka andra saker av bomullsgarn för att åstadkomma småsnuttarna. Det kan vara lite tråkigt att först behöva göra mindre roliga saker för att få komma fram till det roliga. Men det är ju så livet är för det mesta.
